I mitten av 1940-talet hade Hästens växt ur sin produktionsanläggning och började leta efter ett nytt hem. David Janson, tredje generationens företagsledare på Hästens, hade stora planer för den nya anläggningen. Det måste vara mer än bara ett hangar med en monteringslinje; det måste finnas en själ. En plats som gav bränsle åt sinnena.
Nästan som av en slump kom Janson i kontakt med den unga Ralph Erskine, en relativt okänd brittisk arkitekt som turnerade på cykel genom Sverige. De hade liknande tankar om arkitektur som gick perfekt ihop och Erskine anlitades omedelbart för uppdraget. Resultatet var en byggnad som skilde sig helt från konventionella fabriksanläggningar på den tiden.
Byggnaden, som initialt kallades för ”Tivoli”, fångade fantasin, och har med sitt böljande välvda tak, sina eleganta linjer och sina marina inslag blivit ett ikoniskt landmärke i arkitektoniska sammanhang.
1998 återvände Erskine för att expandera den byggnad han uppförde cirka 50 år tidigare. När han fram sa han till Jan Ryde: ”Det känns exakt som när jag talade med din farfar för cirka 50 år sedan. Det har samma värderingar och samma känsla.”
